"No" sa han "I wern't, you were ruind, I should have no better."

Jag suckade djupt, det skulle inte gå att säga emot, han skulle ändå vinna. Istället kramade jag honom. Hårt och länge.

"I love you Niall" viskade jag i hans nacke.

"I love you too Léa" svarade han.

"I'll be fine mum" sa jag och försökte kråla mig ur min mors kärleksfulla grepp. Harry skrattade.

"I'll take care of her Katie" försäkrade han på sitt övertygande sätt. Min mamma var naiv, hon föll för charm. En vara min kära pojkvän hade gott om. Hon kramade Harry. Jag suckade och gick med min ena väska ut till bilen som stod på uppfarten. När jag kommit runt hörnet till hallen hörde jag min mammas typiska "mamma röst".

"Don't trust her to much Harry" sa hon "It's going to be hard for her". Jag störde mig på att hon verkade fullkomligt omedveten om min närvaro. Nästan så mycket att jag hade lust att gå fram till henne och säga att jag var utom synhåll men väl inom hörhåll. Men jag gjorde inte det för jag visste att hon bara brydde sig. På senaste tiden hade hon tagit mamma rollen på stort allvar, vilket var posetivt. Antog jag. Och hon hade rätt, det skulle bli tufft.

"Are you comming?" Harry stod med en väska i handen, han log mot mig. Jag hade inte märkt att han stod där.

"Eh, yeah" sa jag och log tillbaka. Han kysste mig på munnen. Snabbt eftersom mamma stod och iaktog oss med en menande blick.

"Bye mum" log jag. Hon nickade.

"Bye Katie" sa Harry. Hon log mot oss båda. Sedan gick vi.

"Are you scared?" Harry tittade på mig i ögonvrån. Han flätade samman våra fingrar och höll ett stadigt tag om ratten. Jag ryckte på axlarna. Var jag det? Var jag rädd? Någonting var det. Något som kännt i hela kroppen dom senaste dygnen. Något pirrigt. Närvositet kanske. Jag hade absolut ingen aning om vad jag hade att förvänta. Vi skulle bo på ett fem -stjärnigt hotell i en vecka. Mitt på landet i södra delen av Bordeaux. Det var allt jag hade fått ur Harry, än så länge. Men jag var inte rädd.

"No" svarade jag "I'm not scared. Just, curious" Han nickade och la koncentrationen på vägen igen. Jag tittade ner på våra samanflätade händer. Sedan ut genom fönstret. Lite rädd var jag nog ändå.

Vi var på flygplatsen två och en halv timme före planet gick. Alldeles för tidigt enligt mig och precis på marginalen enligt Harry. Jag älskade att resa, jag hade alltid gjort det. Jag älskade att gå upp tidigt för att bege sig till ett helt annat land. Med annan mat och annan kultur. Jag var motsatasen til min syster. Hon var något man kallade för hög sensativ. För många olika intryck klarade hon inte av. Precis som min mor. Precis som Mathias. Dock föredrog jag att färdas med tåg eller bil. Att flyga var något jag hatade. Trång plats, äcklig mat och inte minst att man var 10000 meter upp i luften. Vi skulle flyga förstaklass den här gången, något jag aldrig gjort förut, Harry blev överdrivet förvånade när jag berättade det. Tills jag påminde honom att han var en berörm popartist. Jag tror han skämdes lite då.

Flygfärden tog inte särskilt lång tid, faktum var att jag sov mig igenom hela.

"Thank for being such a lovley travle company" muttrade Harry lite surt. Jag skrattade och kysste honom på munnen.

"Then you sleep on the way home" föreslog jag "so we're even". Han flinade och la armen runt mina axlar. Sen gick vi tillsammans ut från flygplatsen. Det var en liten flyplats, minst hälften så stor som den i England. Av någon anledningen hade jag tvivlat på att det fanns directioners i Frankrike. Vilket jag upptäckte var fel när ett tonårsgäng stod en bit längre bort och finssade, pekande på mig och Harry.

"Is that girl recording us?" frågade jag förvånat. Harry tittade mot tjejerna som fnissade ännu högre och gav ifrån sig ljud som lät som en korsning mellan en åsna och operasångare. Han log mot dom och vinkade, vi det laget var jag nästan säker på att den bruna håriga, som verkade vara ledaren, svimmade. Tills hon närmade sig oss på stadiga ben med sina två vänninor efter sig.

"Can we have autograf?" frågade hon på knaglig engelska. Hon log stort mot Harry som vänligt signerade hennes arm, sko och mobilfodral.

"Would you like a photo?" frågade han sen och nickade mot dom två andra, som höll sig mera i bakrunden. Bruntetten flackade med blicken och stammade fram några "eh" och "uhm". Det gick upp för henne att hon inte förstod vad Harry hade frågat.

"Voulez-vous une photo?" översatte jag. Flickorna tittade fövånat på mig och nickade sedan entusiastiskt. Harry gav mig en undrande blick i ögonvrån. Det var första gången han hört mig prata franska.

"That was fun" sa Harry när skaran hade gått sin väg med foton och autografer. Han log stort och stängde dörren till taxin vi skulle ta till hotellet. Färden skulle ta ungefär en timme. Jag antog Harry fick sin revansh när han, efter femton minuter, somnade mot min axel. Först njöt jag av tystnaden och att bara tittade ut genom fönstret med "Let it be" i hörlurarna. Det varade dock bara i tio minuter innan jag blev uttråkade.

"Since Harry's currently drooling on my shoulder, let's do an #askléa" twittrade jag iväg, i hopp om att twittter människorna kunde roa mig. Inom om loppet av några sekunder hade jag fått en himla massa frågor. För många för att kunna svara alla.

"Whats your favourite 1D song and why? xxx 3 #askléa" frågade @MeInHarrysPants. Intressant namn mumlade jag för mig själv. "More than this, because you get to hear all of teh boys beautiful vocies xx" svarade jag efter någon minuts tänkande.

"Nous sommes ici mademoiselle." Chafförens djupa röst väckte mig ur min twitter värld. Jag tittade ut genom fönstret. Hotellet var en stor herrgård med två flyglar få vardera sida. Det fanns en gårdsplan framför entrén och i mitten av den stod en pampig fontän utsmyckade med guld detaljer. På entré trappan stod plötslig en kvinna. Hon hade mörkt hår uppsatt i en klämma och mörka ögon. Hon var ung, inte mer en trettio, vilket var ungt för att äga ett hotell. Hon log vänlig mot oss när vi kom gåendes och presenterade sig själv som Laurel.

"Let me show you to your room" sa Laurel och vi åkte tillsammans hiss till den översta våningen. Längst bort i västra delen av huset låg rum 101. Laurel gav oss nyckeln i from av ett kort, önskade oss välkomna och gick sin väg.

"Are you redy?" frågade Harry och log hemlighets fullt. Han stoppade kortet halvägs i låset. Jag slog till hans överarm. Aldrig hade jag lyckats sig igenom Harry's flin. Jag hade ingen aning om vad som väntade och jag var rädd att han hade gjort av med alldeles för mycket pengar.

Rummet var enormt, nästan som en egen lägenhet. Det var ett varm sken över rummet som delvis kom från den stora kristalkronan över matsalsbordet och delvis ut ifrån. Till höger fanns stod två himmelsblåa soffor med mörka trä kanter. Ett matchande träbord stod framför och en gigantisk platt TV var inntryckt i vägen, bokstavligen. Till höger stod ett bord med fyra stolar, det var där kristalllampan hängde. I mitten av rummet stod en öppen spis med två fotöljer framför sig och ett litet bord med en porslinsvas på. En säng kunde jag däremot inte skymta. Och det var inte en hint att jag och Harry skulle ha sex hela den vecka vi skulle bo här, även om det var så jag hade tänkt, det handlade mer om att jag inte såg en säng och undrade vart vi skulle sova.

"Do you like it?" frågade Harry efter någon minuts tystnad. Han lätt föväntansfull med en skymt av oro. Jag log, stort.

"Are you kidding me?" jag släppte resväskan och gick längre in i rummet "I love it! It's just..."  Harry reagerade genast, han tittade skrämt på mig. Jag hade inte riktigt förstått vad den här resan betydde för honom. Inte bara var vi i Frankrike, landet där min far och bror dog, landet där jag växkte upp. Vi var ensama. Det var första gången vi reste tillsammans, Jag hade låtit Harry ta hand om allt, jag hade inte ens vetat om det. Nu förstod jag varför han brydde sig så mycket, han ville göra ett bra intryck. Vilket egenkligen var löjligt, det var inte så att jag skulle lämna honom om hotellet han bokade hade för högljudd air condition. Löjligt alltså, men gulligt och charmigt. Så pass gulligt och charmigt att jag faktiskt föll för det.

"Were's the bed room?" Sekunden jag frågade insåg jag hör perverst det faktiskt lät, trots att jag inte sagt det i en förförande ton. Harry skrattade, han insåg nog det också.

"So that's what go trough your mind" Han närmade sig mg sagt med menade blick och ett störande flin på läpparna. "Were the bed is, how comfortable it is?" Jag spelade med och satte en oskyldig min på mitt allt för avslöjande ansikte samtidigt som Harry var ännu närmare. Så nära att jag kände hans andedräkt mot min mun och hans nästipp vidröra min egna.

"Well you know" svarade "I want a good night sleep" Han skrattade och la sina armar runt min midja.

"Really?"

"Yeah, yeah.." Och längre han jag inte för plötsligt hade Harry's läppar mött mina och han letade intensivt efter min tunga. När han väll hittade den lyfte han upp mig och utan att avbryta kyssen, bar mig till sovrummet. Där kastade han mig på sängen med sig själv överst. Han kysste mig. Tog av mig min kofta och kysste mig längs halsen, som han alltid gör. Precis när han var vid min urringning, gick han uppåt igen. Jag suckade.

"Are you teasing me?" fårgade jag. Han flinade.

"Maybe" Han kysste mina läppar och nafsade svagt på min underläpp, jag stönade svagt av välbehag innan han brutalt reste sig upp. Okej inte brutalt, men plötsligt och oväntade.

"Are you kidding me?!" stönade jag. Harry skrattade och sträckte ut handen åt mig. Jag tog den motvilligt och reste mig från sängen.

"I wanna show you something" sa han hemlighetsfullt och höll fortfarande ett stadigt grepp om min hand.

"There's more?" jag gav honom en menande blick. Tidigare hade jag sagt att Hary spenderade aldeles för mycket pengar på mig, pengar som jag inte förkänade. Trots det hade han bokat en veckas semester på ett fem stjärningt hotel med en av dom bästa frukost bufféer i landet. Jag fruktade vad han skulle hitta på näst.

"Yes" Han la en hand över mina ögon och en annan runt min midja för att kunna leda mig. "But don't worry, it didn't cost any extra."

Vi gick genom hela rummet tror jag. Till andra sidan ungefär vid matsals bordet. Jag minns att det fanns en dörr i närheten som jag trott var toaletten och om Harry inte ville visa mig något fashinerande med duschslangen, hade jag haft fel. Det var förmodligen den dörren han öppnade. Han ledde mig ungefär två meter fram innan vi stannade.

"Ta-daa" sa han och tog ort handen som förhindrade mig från att se.

Det var ingen dusch han ville visa mig, det var ingen chokladfontän eller en jacuzzi, det var en flygel. I ljusbrunt trä med utsmyckade ben. Om jag kunde gråta skulle jag definitivt gjort det nu, istället värkte det i bröstet.

"Are you crying?" frågade Harry oroligt. Han stod brevid mig med handen runt min midja och sina läppar precis vid mitt öra.

"It's just" viskade jag och strök med handen över tangenterna "I know this piano" Harry tittade undrande på mig.

"What do you mean?" frågade han. Jag suckade och satte mig på den nötta pallen med grönblommig brodering, Harry slog sig ner bredvid mig.

"I used to have one of these" föklarade jag "I mean we, my family used to have one of these. My mum was a piano teacher you know. She needed a dicent piano if she was going to spend half her life playing on it. For some reason my dad accepted that. So they bought this light brown, quite simple grande piano, just as she wanted. We all loved that piano. I learnd to play on it. They only make five of these per year, I don't even know if they do them at alla anymore." Jag suckade "We didn't found out until we sould it"

Harry sa ingenting. Han flyttade sig närmare mig. La håret som skyddade mitt ansikte bakom mitt öra i behagliga rörelser.

"Play something" viskade han alldeles intill mitt öra. Jag stönskrattade.

"I don't what to play" viskade jag tillbaka. Han vände mitt ansikte mot sitt eget och tittade mig rakt in i ögonen, sedan log han.

"Play me some of your favourite song" Jag tänkte en stund tills jag insåg vilken låt jag skulle spela. En låt jag besämd mig för att lära mig akorden till förra veckan. Okej, det var först ett e akord, a akord och sedan ett b akord.

Harry kände genast igen melodin och tittade på mig med rynkade ögonbryn och ett roat flin på läpparna.

"What Makes You Beautiful is your favourite song?" frågade han med ett skratt. Jag log mot honom.

"Yes, it brings together the two things I love most in the whole world" Harry höjde ögonbrynen.

"May I ask what those two things are"

"Music" svarade jag "and you" Han skrattade och kysste min tinning.

"I kinda fancy you too" Jag skrattade lätt och fortsatte på låten samtidigt som jag nynnade med. När Harry kysste min hals och nacke var det löjligt uppenbart att han ville mycket mer än att spela på flygeln.

"Harry I can't play when you do that" klagade jag. Han slutade inte utan mumlade saker mellan kyssarna.

"Then stop playing" föreslog han. Jag skrattade roat.

"It's kinda obvious that you're horny" sa jag "wich I was before, you blew of your chance"

"You're still horny, babe" sa han tvärsäkert och satte mig i sitt knä så att mina ben var lindade runt hans rygg. Han kysste mig, insentivt och...hett? Sagta reste hans sig från pallen, noga med att fortfarande hålla kyssen vid liv. Han slängde mig på sängen, precis som förut, med en speciell glimt i ögat. Jag flinade.

"This is going to be one hell of a holiday" sa han och nästan slet av sig kläderna. Jag kunde inte annat än att hålla med.

Hej människor! Här har ni kapitel 24 :) Anledningen till att det dröjde var att bloggplatsen fuckade (ursäkta ordvalet). Ha det så trevligt nu med lite läsning så ses vi igen, nästa vecka. Skämt och sido, det där lät som en avslutning till Bolibopma. Tittar någon av er fortfarande på Bolibopma? Svamlar jag? Jag svamlar. Nej men serre, ha det bra och så
minst 9 kommentarer för nästa kapitel! :D

Chocolatechip   

Och jo, föresten. Min franskakunskaper existerar inte, så ser ni något fel små fransmän, vänligen meddela Google Translate.

 

valentina

14 augusti 2012 22:55

Gryyymmtttt

Chocolatechip

14 augusti 2012 23:00

Taack :D

 

Isabelle

15 augusti 2012 11:47

Väldigt bra! ;)

Chocolatechip

15 augusti 2012 14:36

Så bättre än förra? ;) Tack :)

 

Denice

15 augusti 2012 15:59

Jätte bra som alltid :)

 

Linnéa

16 augusti 2012 16:44

Sjukt bra kapitel, längtar redan till nästa. grymt duktig du är! :)

http://summergirl.devote.se

Chocolatechip

17 augusti 2012 02:14

Tack tack tack :)

 

Emilia

18 augusti 2012 00:21

Du är bäst!! Älskar!! ;)♡♥
Längtar tills nästa!!! ;)

Chocolatechip

18 augusti 2012 13:47

Tack så jätte mega mycket! :D

 

Klara

19 september 2012 16:23

När kommer nästa kapitel? Älskar den här novellen <3

 

Sofia

7 november 2012 21:17

:D Bra xD

 

Nathalie

7 november 2012 21:19

OMG! Så j*vla bra x3

 

Lovisa

8 november 2012 16:45

När ska du skriva mer? cx Vet att du ska skriva efter minst 9 kommentarer men ändå xP

 

Lisa

18 november 2012 19:41

Skriv nu då c:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sen slutade allt. Sekunden jag öppnade entrédörren. Det ända som hördes var ljudet av mina andetag. Min puls slog fortare än någonsin, det ända jag gjorde var att öka takten. Jag ville springa för alltid. Springa i från smärtan som jagade mig och sku...

Har skrivtorka kära läsare. Ni anar inte hur jobbigt det är! Och jag har aldrig haft det innan! Det brukar mer vara att jag är seg på att starta ett kapitel men nu är jag seg helt igenom. Har börjat på en helt ny novell, och nej den här kommer inte a...

  Jag skulle hem till Niall efter skolan. Han visste ingenting om det men eftersom han inte svarade på sms eller samtal var det ända sättet att få kontakt med honom. Men det var först musik med Mr. Dennis. Musik var det ände ämnat jag helhjärta...

Jag tänkte skriva ett, förmodligen, kapitel i Harrys perspektiv. Räck upp handen alla som är extalterade   . Nej men serre, tänkte faktiskt det. Blir inte det kommande kapitlet utan nästa. Ska bli kul.   Chocolatechip     ...

Jag ber om ursäkt. På riktigt, jag är jätteledsen. Det känns som om jag har svikit er. Bara stack utan att skriva varför. Såklart menar jag kapitlena, det har inte blivit något nytt på ett tag. Jag har inte ens haft modet att besöka bloggen på ett ta...